Tubingstaden är död
Vang vieng, som är som mest känd för sin tubing, har dött. Det som tidigare var en renodlad partyby med turister som vallfärdats dit för att få sätta sig i en traktorslang, flyta längs med floden och bli inhalade av personer som längtar efter att få hälla sprit i sina kunder, har nu blivit lite av en spökstad. Dödsbudet kom tidigare i år då regeringen beslutat att dra igen alla barer längs floden. Kvar finns bara spår i form av gamla skyltar och parasoll av barerna som tidigare stått där. För er som undrar så kan man fortfarande hyra en tub och göra färden. Men se det mest som en avkoppling på vatten under den gassande solen. Det var faktiskt ganska trevligt.
Kvar i byn står restauranger och hotell som är näst intill tomma. De små baguette-och-pangkaks-vagnarna skriker desperat efter kunder. Varje restaurang står utrustade med tv-apparater med antingen Friends eller Family Guy på repeat. (Stackars folk som jobbar där, lär ju till slut slita håret av sig av detta). Många gånger vi beställde mat så åker servitrisen till marknaden för att inhandla en och annan ingrediens de inte haft hemma. Det som är otroligt synd är att byn är känd för just detta och ingenting annat. Vang vieng verkar vara resultatet av när man försöker tillfredsställa västerlänningar alldeles för mycket. Jag tycker så synd om alla de människor som förmodligen har det väldigt svårt här nu.
Själv var vi väldigt nöjda med att vistas i denna fantastiska natur. Massvis med höga berg som omringar byn. Barn som leker på gatorna. Fiskare som fiskar i floden.
Höjdpunkten var våran cykelutflykt. Målet var en enorm grotta, Pho Kham som låg 7 km österut. Färden avslutades med en 200m bestigning till grottans entré. Väl därinne fick vi navigera oss på egen hand med en (!) liten ficklampa i kolsvart mörker. Vi hoppade, duckade och klättrade på hala stenar och över klyftor. Långt ifrån svensk säkerhetsstandard. Efter nästan två timmars yrande lyckades vi hitta ut igen. Innan vi satte oss på cyklarna igen tog vi oss ett välförtjänt dopp i en blå lagun vid bergets fot. Hade vi inte varit under tidspress hade vi gärna besökt alla de andra grottorna som också finns i området runt.
Även om det är långt ifrån höjdpunkten på vår resa så är det ett perfekt ställe om man söker stillheten och vill koppla av. Perfekt mellanlandning om man bussar mellan vientiane och luang prabang.
Vad otroligt vackert det är!! När åker ni till Thailand? Här hemma längtar vi efter att få höra er berätta om allt ni varit med om. Undra hur lång tid det kommer ta 🙂 Stor kram till er båda!
Så underligt! Var själv där under ”storhetstiden”. Kan knappt tänka mig hur det är nu… Men omgivningarna där förtjänar sitt lugn, naturen är så otroligt vacker, men tycker desto mer synd om människorna. Ha en fortsatt trevlig resa! 🙂
Tack! Ja helt annorlunda mot vad vi hört men fortfarande väl värt ett besök! 🙂